Från debatt i Grünewaldsalen

Från debatt i Grünewaldsalen

FORUM 21 · BARN & MUSIK
Manifestation för musiken i skolan
Stockholms Konserthus den 21 december 2016

I Stockholms Konserthus samlades 21 december 2016 ett fyrtiotal personer för att diskutera hur musiken skall kunna bli en integrerad del av grund-och gymnasieskolan. Bakom manifestationen stod organisationen Forum 21 · Barn & Musik, som funnits sedan millennieskiftet.

”21” står för engelskans ”twentyfirst Century” och vill peka på kombinationen barn & musik som vårt århundrades största möjlighet att förändra och utveckla samhälle och miljö.

Bland gästerna på Stockholms Konserthus fanns en stråkkvartett från Ann Arbor i den amerikanska delstaten Michigan. I Ann Arbor får alla elever i hela ”public school”-systemet (motsvarande hela kommunala skolan i en kommun) musikundervisning från förskola, genom de första åren i skolan ända upp i high school, alltså motsvarigheten till gymnasiet.

Inbjudna gäster till manifestationen
Vi bjöd in tre skolor och två kulturskolor från olika delar av världen; USA, England, Finland, Norge och Sverige. Från varje skola kom elever, musiklärare, klasslärare, rektorer, administratörer och föräldrar. Varje skola vi inbjöd arbetar med koncept där man på olika sätt erbjuder alla barn att på skoltid få skapa musik.

I Ann Arbor Public Schools får alla elever i hela staden obligatoriskt lära sig spela instrument i skolan.

På Central Primary School i Watford, England engageras alla klasslärare som får träna egen röst, lära sig om barnröster och får sångrepertoar som kan vävas in i den ordinarie klassundervisningen.

Östra Helsingfors Musikinstititut sätter ett instrument i handen på varje elev från första skoldagen i ettan till sista skoldagen i nian.

Kulturskolan i Kalix, Sverige, arbetar med samverkan med den kommunala skolan och prövar på former där man i en av kommunens skolor låter alla treor få spela ett bleckinstrument under ett år och sedan fortsätta frivilligt.

Kulturskolan i Kongsberg står för traditionellt norskt kulturskolearbete och har därtill utvecklat en verksamhet där flyktingar och invandrare får mötas regelbundet i musikskapande på olika sätt. Alla barn i kommunen får också under tidig skolålder arbeta med en ”musikskattkista”.

Barn från Watford skola

Barn från Watford skola

Upplägg på Konserthuset

Varje skola fick disponera 45 minuter för att på olika sätt presentera sitt arbete. Elever och musiklärare genomförde ”demonstrationslektioner”, berättade om hur de arbetar och visade en dokumentärfilm om ca 10 minuter vardera.

Dagen avslutades med en timmes gemensam diskussion där representanter från varje skola och deltagare i publiken utbytte erfarenheter, insikter, slutsatser och idéer.

Filmdokumentärer
Göran Staxäng besökte under hösten 2016 varje skola som deltog den 21 december på Konserthuset. Han filmade lektioner, repetitioner och musikföreställningar samt intervjuade elever, musiklärare, klasslärare, skolledare, administratörer och föräldrar som berättade hur musikskapandet påverkade såväl skolmiljö, studieförutsättningar och barnens personliga utveckling.

Filmerna finns upplagda på www.forum21.org.

Idén bakom manifestationen
Våren 1990 blev Göran Staxäng introducerad för en skolverksamhet i Ann Arbor, Michigan, där musikskapande är en integrerad del av den vanliga skolan. Här får alla barn lära sig spela och skapa musik, på skoltid! Göran blev överväldigad av det han såg och gjorde en enkel dokumentärfilm, parallellt med dirigentstudier på Michigan University i Ann Arbor. Han filmade musiklektioner, repetitioner, intervjuade elever, lärare, skolledning och föräldrar. Det Göran såg och upplevde i Ann Arbor visade på fantastiska möjligheter för att hantera stora samhällsproblem.

Under studieåren 1976-82 på musikhögskolorna i Göteborg och Stockholm körde Göran taxi. Han hade kunder allt från kungafamiljen till människor i fullständig misär. Han mötte allt från gala och glamour till livsleda, meningslöshet, drogmissbruk och onödigt våld. I Ann Arbors skolor mötte han ungdomar som genom musikskapande i skolan fått upptäcka intresse och förmåga att skapa musik, utveckla identitet och självkänsla och fått nycklar till många områden i livet efter skolan.

Yvonne Frye, Heidi Viksten och Göran Staxäng

Yvonne Frye, Heidi Viksten och Göran Staxäng

Hur arbetar man i Ann Arbor?
I Ann Arbor får varje (!) elev i femte klass lära sig spela ett instrument – obligatoriskt!
I sjätte klass får alla elever pröva på ensemblespel för att sedan i sjunde och åttonde klass och igenom gymnasiet fritt välja om de vill fortsätta spela. I sjunde och åttonde klass fortsätter ca 80 % av alla elever att musicera och på gymnasiet väljer ca 50 % av eleverna att spela i olika ensembler som stråkorkester, blåsorkester, symfoniorkester, jazzorkester och kör. Musicerandet blir frivilligt på riktigt när man vet vad man väljer eller väljer bort – för man har ju prövat och fått upptäcka om musik är kul!

Obligatoriskt!? Upplever inte barnen detta som ett tvång?
Genom att alla barn obligatoriskt får ett instrument i handen när de kommer till femte klass, så får musiken en roll som ett steg mot att bli ”stor”. Under de första skolåren får barnen se hur de äldre kamraterna får börja spela. De ser med förväntansfull längtan fram mot att de själva skall få börja spela när de kommer till femte klass. Det är en fullt vanlig syn att se sina kompisar komma bärande på instrumentlådor varje skoldag. Skolan tillhandahåller instrument och lärare, instrumentallektionerna sker på skoltid i skolans lokaler, initialt i små grupper.

Men tar inte musiken en massa tid från viktiga studier?
Hela skolan i Ann Arbor genomsyras av ambitionen att utveckla varje barns alla förutsättningar och låta dem upptäcka och utveckla sin kreativitet, uppfinningsrikedom och uttryckspalett. Man ser musiken som ett verktyg både när det gäller att skapa ultimata förutsättningar för studiearbete och för den personliga utvecklingen.

Skolchefen Dr Swift i Ann Arbor uttryckte, i en intervju inför dokumentärfilmen till den 21 december, perspektivet att barn behöver hjälp att utveckla ”soft skills” (mjuk kompetens) som tränar barns förmåga att förstå och ta till sig komplicerade strukturer och fakta. Som t ex förmågan att uttrycka sig i musik.

Idag ser Ann Arbors skolor tillbaka på 75 års erfarenheter av att låta barn skapa musik på skoltid. Man vet att musicerande tränar förmågan att samarbeta och kommunicera, musiken ger alla barn ett gemensamt språk som skapar samhörighet och en trygg och harmonisk skolmiljö där mobbning är ett nästan okänt begrepp. Stödet och engagemanget från föräldrar är enormt vilket har gjort  att musikprogrammet stått pall mot alla besparingsförsök genom åren. Skolan i Ann Arbor är en unik satsning och en förebild för varje stad eller kommun.

Forum 21 – strategier för att nå ut med våra tankar om barn och musik
Vi vill nå och engagera föräldrar och lärare, alltså vuxna som vill sina barns bästa och som kan påverka beslutsfattare. Vi vill ge dem möjlighet att möta, se och uppleva i närbild vad barns gemensamma musicerande kan åstadkomma. Vi gör filmdokumentärer från skolor där varje barn erbjuds att på skoltid få musicera tillsammans med sina kamrater. Vi låter barn, föräldrar och lärare berätta hur musiken påverkar både studier och skolmiljö.

Vi tror att om många föräldrar och lärare börjar ställa krav på beslutsfattare, att deras barn skall få samma möjlighet att uppleva och uttrycka sig genom musik – som t ex barnen i Ann Arbor, Watford, Kongsberg, Helsingfors eller Kalix – då kan saker börja hända.

Vi vill initiera ett byggande av nätverk med ”ambassadörer” som kan verka för att skapa nyfikenhet och tilltro till vad som faktiskt skulle kunna hända med samhälle, skola och individ – om många barn fick musikskapande på skolschemat. Ambassadörer kan vara personer i alla sammanhang, både stora och små, som åtnjuter mångas respekt och förtroende. Minns t ex Astrid Lindgrens ”Pomperipossa” och hur hon påverkade hela den svenska skattepolitiken.

Våra gästskolor den 21 december 2016 är grundstenar i ett nätverksbyggande som vi vill bygga vidare på. Vi för nu diskussioner med dessa om hur vi på olika sätt kan utveckla gemensamma strategier för att nå ut till föräldrar, lärare, skolledare, opinionsbildare, beslutsfattare och många fler.

Hur kommer kulturskolans verksamhet in i bilden?
Sverige har en kulturskola i nästan varje kommun, vi har många kunniga och engagerade musiklärare och vi har etablerade former av samverkan mellan skola och kulturskola i många kommuner. Det är av största vikt att samverkansformer mellan skola och kulturskola får bevaras och utvecklas med ambitionen att nå och involvera alla (!) barn.

Bygga stolthet och självkänsla!
I staden Ann Arbor finns drygt 17 000 elever, alla involveras i musikskapande under sina skolår. Elever och lärare i Ann Arbor är stolta över sin skola och sitt musikprogram, de ser kopplingarna mellan framgång i studier, positiv och harmonisk skolmiljö och musikskapande på skoltid.

På samma sätt skulle varje svensk skola kunna bygga självkänsla och stolthet över sin speciella skola. Samverkan mellan vår kulturskola och skola kan – med några pennstreck i skolplan, budgetkolumner och långsiktig satsning på god utbildning av musiklärare – förvandla och utveckla svensk skola till en skola där musikskapande når och involvera alla barn och ger förutsättningar för harmonisk skolmiljö och goda studieresultat.

Vetenskaplig forskning har återkommande visat på hur musikskapande utvecklar barns förmåga att ta till sig kunskap och stimulerar det logiska tänkandet. Det borde vara en självklarhet att musikskapande står på schemat för alla barn.

Får svensk skola och kulturskola samverka på bra sätt kan vi göra Sverige till ett föredöme på global nivå.

Göran Staxäng
Direktor
Forum 21 · Barn & Musik
www.forum21.org